Då var det tisdag. Men det är mer än så.
Det är dag 2 i kampanjen och gårdagens kampanjstart ledde till höstens första 60 medlemmar. Det är alltså 12 mil hittills, lagomt till Övik. Utöver detta så fick vår fanpage på facebook 110 fans och denna hemsida fick en ordentlig besökspik. Man kan ju inte låta bli att känna sig nöjd.
Passet i Mitum igår fick mig, förutom att känna mig lite dum, att tänka. Bör man komma igång med träningen inför sommaren nu? Det här borde ju om något sporra en till att komma i (någolunda) form. Nog för att alla ska dö någon gång, men jag tänkte inte åka dit på en lårmuskelkollaps i norrlands inland.
En annan tanke jag haft är att jag noterat att det är väldigt få, om inte inga, som tycker synd om oss. Det är en överväldigande majoritet av skadeglädje.
Slutligen. Jag ringde min cykelpolare Lance och frågade vad han tyckte om NTK utan stödhjul. Han svarade med den här gesten
Dag 1 av NTK utan stödhjul är nu genomförd. Jag och Niclas genomförde vårat första träningspass, 60 minuter spinning i anslutning till kårens fik, Mitum. Många kom och skrev upp sig för medlemskap, för tillfället har vi 110 km att cykla till sommaren! Det är en bra start men vi ska nå våra drömmars mål, Budapest, så det är en bit kvar. Vi har ytterligare några växlar att lägga in så det ska nog kunna gå. Häng med oss!
Träningen gick för övrigt bra, men i det långa loppet så är vi nog i behov av cykelbyxor…
Hadebra / Erik
Även fast jag inte själv ska cykla har jag varit väldigt engagerad i förberedelserna inför detta projekt. Och jag måste säga att det har inneburit en hel del jobb, dock kan jag nu luta mig tillbaka en stund och reflektera lite.
Än hurvida kampanjen får stor eller liten genomslagskraft så har den varit väldigt rolig att jobba med. Det har inneburit en hel del varierat arbete, med bland annat lite Photoshoppande och hemsidelayoutande.
Nu vet ju varken jag eller någon annan hur långt de kommer att få cykla.
Kanske blir det en trevlig dagstur ut till holmsund eller kanske får dom kämpa sig ända ner till budapest, nånstans där mellan eller gud förbjude ännu längre.
Det som jag kan tycka är roligt, är hur ringa detta arbete med förberedelser skulle reflekteras i Erik och Niclas väderbitna ansikten efter en sisådär 100 mil. Jag menar vilket kontorsarbete man än sätter i perspektiv, så får det svårt att trumfa 250 mil på cykel.
Jag tvivlar inte på deras vilja eller fysiska förutsättningar, men jag tror att till och med Lance Armstrong inte skulle avverka en så lång sträcka på cykel utan lite gnäll.
//Lars
Efter veckor av väntan och slit är det dags. NTK utan stödhjul släpps lös, förhoppningsvis för att leva sitt eget liv och överträffa våra förväntningar! Vi vet inte vad vi gett oss in på! Kanske det bästa vi gjort i våra liv, kanske det sista vi gör i våra liv, eller nåt mitt emellan.
Vi hoppas att NTK ska kunna få många medlemmar i god tid innan kårobligatoriets fall, och att jag och Niclas ska få en trevlig och lagom lång cykeltur i sommar. Vissa skulle se det som en lose-lose-situation för oss, men vi ser det mer som en win-win-situation. Dock är det kanske mest en strange-strange-situation…
Hadebra / Erik
